Vårt nya hem

Nu har vi bott i lägenheten i snart två veckor, och vi kunde inte ha det bättre (om det ville sluta regna vill säga). Jag tror att vi alla hade rätt höga förväntningar på den efter två månader på hostel med knasiga människor och alldeles för dåligt utrustade kök, men trots det blev iallafall jag positivt överraskad när vi fått nyckeln och kom hit! Till att börja med så fanns nyckeln över huvudtaget (jämfört med den i Melbourne, men ska inte gå in på det nu) vilket var positivt såklart. För det andra ligger den 2 min gångväg från stranden, är stor fräsch och vi har äntligen kunnat packa upp väskorna ordentligt. Det fanns dessutom tvättmaskin (!!!) så nu är det mesta tvättat, efter ca 1 mån i smutstvättpåsen. Vardagen här flyter- på gott och ont- på i en himla fart. Som sagt har vädret inte varit det bästa, regn och moln har varit vamligare än de soliga dagarna på stranden tyvärr. Men för att se det postivit har vi ju iallafall ett ställe att hänga på när det regnar och vi roar oss så gott det går; spelar yatzy, lagar mat (äntligen äter vi olika middagar varje dag, nästan), odlar mustache, tränar i lekparken här bredvid, går och fikar, osv. Och de dagar solen skiner behöver jag kanske inte nämna hur de spenderas? Vid ett tillfälle hyrdes det surfbrädor och Theo agerade instruktör till de båda nykomlingarna, som faktiskt gjorde riktigt bra ifrån sig! Vi har även hittat favorit-frukoststället där vi lyxar till det med brunch varje söndag, vilket även fick bli avskedsfrukost för Ronnie som åkte tillbaka till Sverige i helgen, så nu är gruppen nere på fyra och kommer förbli tills vi landar på Arlanda igen i maj!

Brisbane!

Över påsk åkte vi upp till brisbane, av tre anledningar; Byron var pissdyrt att bo i då; så vi inte behövde stanna där när vi åker vidare upp sen; och för att möta upp uppsalaförstärkningen! Brisbane i sig var en himla grå och tråkig stad i sig och till råga på allt var ALLt stängt både långfredagen och påskdagen så de 6 dagar vi spenderade där allt som allt var inte särskilt händelserika. De två första spenderade vi med Amy från Surfcampet som skulle flyga hem därifrån, kul med lite kvinnligt sällskap för en gångs skull… När hon åkt var vi bara tre ett litet tag innan det äntligen blev söndag och vår grupp utökades till fem av Ronnie och Jesper! De var trötta och jetlaggade förstås men vi gjorde vårt bästa hela söndagen (påskdagen remember, hela stan var stängd) för att hålla dem vakna! Efter en tidig middag däckade de vid sju och sov sen hela natten.

Resten av dagarna gjorde vi vårt bästa för att underhålla oss, och på tisdagen tog vi faktiskt en utflykt en bit utanför stan till en liten djurpark, eller Lone Pine Koala Sanctuary (googla!). Där fanns diverse australiensiska djur som man faktiskt måste se; koalor, kängurus, dingos, wombats, emus och små krokodiler. Koalorna var förstås huvudattraktionen, och man kunde till och med få fotas med en i famnen för endast $14, kap. Vi struntade dock i det utan tyckte kängurusarna var roligast, så de bodde i en jättestor hage som man fick gå in i och till och med mata dem! Så där hängde vi ett bra tag och klappade kängrurur, aktade oss för de stora fåglarna osv. En himla mysig dag då solen stekte på till på köpet.

På onsdagen var det äntligen dags att åka tillbaka till Byron och till vår lägenhet som vi hyrt! Men det är en annan historia.

Surfcamp!

Surfcampet började en måndagsmorgon då vi blev upphämtade av en buss utanför ett hostel i centrala Sydney, som skulle ta oss ut till där själva campet hölls. Bussresan tog ca 2h, och under tiden passade vi på att sova lite, filosofera och- såklart- spana in alla de andra som vi skulle spendera den kommande veckan med. Vi anlände till en väldigt liten by vid havet, Gerroa, och själva campet som i sin tur var supermysigt. Det bestod av ett centrum av bänkar och bord under ett stort tak, omringat av småhus med sovrum, duschar och ett kök. Alltihopa kantades på ett väldigt surfedylliskt vis av palmer och hängmattor, allt för stämningen. Första dagen bestod av lunch och introduktion, innan vi snabbt kastades in i första lektionen. 2h senare hade vi lärt oss både hur man fångar en våg, och hur man faktiskt ställer sig upp! Vissa försök mer lyckade än andra. 

Resten av dagarna var uppbyggda på ungefär samma vis; uppstigning med solen (typ), få i sig lite frukost och vara i vattnet vid åtta-tiden för 2h lektion, lunch och återhämtning till ett då dagens andra lektion började, och på kvällen middag och återhämtning, bildspel från dagens surf och vissa dagar ett besök på den lokala puben. Fritiden mellan lektionerna/måltiderna kunde spenderas på en gräsplätt i solen, hoppandes på en stor airbag i lekparken eller kanske med ett parti Jungle Speed, ett nytt spel vi snabbt blev introducerade till. 

Stämningen i campet var så himla härlig, allt andades surf och även fast man var supertrött på morgarna och inte kunde fatta vad man gjorde uppe så tidigt egentligen, eller om första lektionen gått pissigt och man ville allt annat än gå tillbaka på eftermiddagen, så blev det (nästan) alltid bra igen så fort vi låg där ute och plaskade bland vågorna. Oftast var t o m morgonlektioner de bästa, då havet var lugnare och det var något fridfullt över att försöka fånga de där förbaskade vågorna i  morgonsolen. Två extra magiska stunder var de tillfällen då vi fick besök av ett gäng delfiner, men då glömde vi förstås bort allt vad surfing heter och fokuserade mer på det alldeles magiska i att de simmade omkring bland oss och utmanade några surfare bland vågorna. Såklart kan man inte ha fallenhet för allt, och jag (Carro) fick nog inse där på slutet att det nog kommer krävas både envishet och mycket mer träning för att ro det här projektet i land, medan killarna faktiskt överraskade med sin naturbegåvning! Till och med instruktörerna verkade imponerade både en och två gånger. 

På fredagen var det dags att lämna campet och fortsätta äventyret norrut (för några av oss iallafall, en del skulle bara gå 5 dagar så de stannade i Sydney). Vi började med att avsluta fredagskvällen på en bar i Sydney, innan vi tog farväl av våra nyfunna vänner som skulle stanna kvar och hoppade sedan på bussen mot Byron Bay. Vi blev ett tappert gäng på 8; vi tre, tre tjejer från norge, skottland och Holland, och två killar från Italien resp. Ryssland som åkte hela natten lång och anlände till Byron Bay på lördagsförmiddagen där regnet värkte ner. Det var meningen att vi under lör och sön skulle fortsätta campet på egen hand, vi fick hyra brädor gratis som vi skulle fortsätta öva på. Pga inte alltför mycket sömn i kombo med vädret frågade vi hostelet som vi skulle bo på om det var ok att få låna brädorna sön och mån istället, vilket det som tur var. Båda de andra killarna åkte dock vidare på söndagen, men vi 6 som var kvar gjorde vårt bästa med våra nyfunna kunskaper. Blev inte jättemycket surf dock, då vågarna var mycket värre än vad vi vant oss vid, och killarna tog det väldigt lugnt då de dragit på sig diverse skador. Men att flyta runt på brädorna i solen var inte heller helt fel.